Onsdag

Morgonen idag började helt oerhört horribelt... i fruktansvärd trötthet. Under gårdagen bestämdes det att Emily och Martina skulle komma hit och fika klockan 11.30, jag hoppades för allt vad jag var värd att dom skulle vara försenade! ...Dom dök upp i tid... Jag var knappt kontaktbar tror jag, varken morgonkaffe eller morgonnikotin hade hunnit intas.

När jag väl hade vaknat visade det sig dock vara en mycket bra idé, det där med fikat! Mycket trevligt! Vi brukar ha trevligt ihop för det allra mesta så det var väl ingen direkt chock ioförsig! Har inte träffat Martina på jättelänge innan idag, så det var mycket trevligt och hon hade skaffat sig en väldigt klädsam frisyr! (Självfallet var det även trevligt att träffa Emily)

Fina vänner (Emily hade hembakat med sig, vilket var lika gott som alltid! Emily bakar grymt! Martina hade köpesockerkaka som var oväntat jävla god)

På grund av att det aldrig någonsin är ligger något skoj i min brevlåda så hämtar jag posten rätt så sällan. Idag var det dock dags. På håll syntes det att nån lycklig jävel hade fått ett paket, vilket stack ut från lådan... Ju närmare lådan jag tog mig ju klarare blev det att den lyckliga jäveln var jag! :D 

Förstå lyckan!

Sedan jag flyttade till 201:an har jag i princip fått: Räkningar, tidningen "nytt i politiken" och någon enstaka vykort från min kära mor, så ni kan ju förstå hur spännande detta var! Efter lite studerande insåg jag att paketet kom från Grängsbo och jag blev fantastiskt glad. I paketet låg blandannat en "Lisa-dvd", vilken innehöll en massa gamla minnen i form av musik, bilder och text! Exempelvis fanns den gamla gästboken från högstadiet avfotograferad på skivan! Underbart. För att använda en fras som avsändaren själv hade använt: "TACK SOM FAN!" Emma, jag saknar dig helt ofantligt mycket och ditt paket piggade upp jättejättemycket!!

Igår träffade jag en mycket saknad gammal vän! ERIKA! Jag blev glad, det blev hon med tror jag! Erika är galet bra! :D Så fort våren fått lite mer fäste blir det fika i parken! En gång hade jag och Erika en tävling om vem som kunde vara vaken längst (fast egentligen tror jag knappt Erika deltog, vilket innebär att det var en värdelös tävling). Vi somnade iallafall båda två. Här är en bild från den kvällen!

Finaste Erika!

Nä, nån måtta får det vara! Hörs da. HUJ.